Eid Del: 1


Prisad vare Allah, Herre över världarna, och frid och välsignelser vare med vår profet Muhammad (saas) och hela hans familj och alla hans kompanjoner.

”Eid är ett arabiskt ord som hänför till något återkommande, som kommer tillbaka och återupprepas. Eider, eller högtider, är symboler som kan återfinnas i varje nation, både de som baseras på uppenbarade skrifter och de som är avgudadyrkande, och även andra, eftersom att fira högtider är någonting som är en instinktiv del av den mänskliga naturen. Alla människor vill ha speciella tillfällen att fira, då de kan samlas och uttrycka sin lycka och glädje.

Ickemuslimernas högtider kan vara anknutna till världsliga saker, såsom årets början, början av en odlingssäsong, väderförändring, bildande av en stat, tronföljd, och så vidare. De kan också vara knutna till religiösa (tillfällen), som många av de högtider som enbart hör till judar och kristna, såsom torsdagen då de påstår att bordet sändes ner till Jesus, jul, nyår, tacksägelsedagen, och helgdagar då man utbyter presenter. Dessa firas i alla europeiska och nordamerikanska länder nuförtiden, och även i andra länder där det kristna inflytandet är utbrett, även om landet inte ursprungligen är kristet. Det kan hända att några så kallade muslimer deltager i dessa högtider på grund av okunskap och/eller hyckleri.

Magianerna (Zorostrianerna) har också sina egna högtider, såsom Mahrajaan, Nowruz och så vidare.

Baatini har också sina egna högtider, såsom ”Eid al-Ghadeer”, då de påstår att profeten (saas) gav khilaafat till ‘Ali (raa) och till de tolv imaamerna efter honom.

Muslimerna urskiljer sig genom sina högtider

Profetens ord (saas) ”Varje nation har sina högtider, och detta är er högtid”, visar att dessa två Eider enbart är för muslimerna, och att det inte är tillåtet för muslimer att imitera kuffar och mushrikeen i någonting som är en typisk/utmärkande del av deras firande. Oberoende om det gäller mat, klädsel, fyrverkeri eller dyrkan. Muslimska barn bör inte tillåtas att leka på kuffars högtider, eller att sätta upp pynt/dekorationer, eller vara tillsammans med kuffar under dessa tillfällen. Alla kaafir- eller påhittade högtider är haraam, såsom självständighetsdagsfirande, årsdagen av revolutioner, helgdagar då man firar träd eller tronföljdstillträde, födelsedagar, Labour Day, Nilfestivalen, Shimm al-Naseem (Egyptisk vårhelgdag), teachers’ day (lärarens dag) och al-Mawlood al-Nabawi (profetens födelsedag (saas)).

Muslimerna har inga högtider utöver Eid al-Fitr och Eid al-Adhaa pga av hadeethen berättad av Anas (raa), som sa: ”Allahs sändebud (saas) kom till Madeenah och folket hade två dagar då de brukade leka och ha roligt. Han sa, ‘Vilka är dessa två dagar?’ De sa, ‘Vi brukade leka och ha roligt på dessa dagar i Jaahiliyyah (preislam). Allahs sändebud (saas) sa, ‘ Allah har gett er någonting bättre än dem, (det är) dagarna Adhaa och Fitr.'” (Sunan Abi DAwood, 1134).

Dessa två Eid-dagar är bland Allahs tecken eller symboler som vi måste fira och vi måste förstå avsikten och meningen bakom dem. Här följer en diskussion om några av reglerna och sederna för de två Eid-dagarna enligt islamisk sharee’ah.

1 – Ahkaam al-Eid (Regler för Eid)

Fasta

Det är haraam att fasta på Eid-dagarna pga hadeethen från Abu Sa’eed al-Khudri (raa), som sa att Allahs sändebud (saas) förbjöd fasta på dagen för Fitr och offerdagen (Adhaa).(Rapporterad av Muslim, 827)

Regler för Eid-bönerna

Några av de lärda säger att Eidbönerna är waajib (obligatoriskt) – detta är Hanafis och Shaykh alIslam Ibn Taymiyyahs (r) åsikt. De säger att profeten (saas) alltid bad Eidbönen och aldrig försummade att göra det, inte ens en enda gång. De tar aayahn, ”Therefore turn in prayer to your Lord and sacrifice (to Him only)” [al-Kawthar 108:2], dvs Eidbönen och offringen efter den, som bevis, som är en anvisning och faktumet att profeten (saas) beordrade att kvinnorna skulle hämtas ut för att deltaga på Eidbönerna, och att en kvinna som inte hade en jilbaab skulle låna en från sin syster. Några lärda säger att Eidbön är fard kifaayah. Detta är Hanbalis åsikt. En tredje grupp säger att Eidbön är sunnah mu’akkadah. Detta är Maaliki och Shaafa’is åsikt. De tar hadeethen från Beduinen som säger att Allah inte har ålagt sina slavar någon bön utöver de fem dagliga bönerna som bevis. Så muslimen bör vara angelägen att närvara vid Eidböner, och faktumet att man följer profetens (saas) exempel genom att göra det borde vara tillräckligt som motivation.

Väsentligheter och tid för Eidbön

Några lärda (Hanafi och Hanbaliskolan) säger att villkoret för Eidbön är att iqaamah ska läsas och att bönen ska genomföras i jamaa’ah (kongregation/församling). Några av dem sa att villkoren för Eidbön är samma som villkoren för fredagsbön, med undantag för khutbahn, vid vilken närvaro inte är obligatorisk (till skillnad från fredagsbönen där den är det). Majoriteten av lärda säger att tiden för Eidbön börjar när solen har stigit upp över ett spjuts höjd, sett med blotta ögat, och håller på tills solen närmar sig sin zenith.

Beskrivning av Eidbönen

‘Umar (raa) sa: ”Eidbönen och al-Adhaaär två kompletta rak’ah, inte förkortade. Detta är enligt er profets ord (saas), och lögnaren är dömd.”

Abu Sa’eed sa: ”Allahs sändebud (saas) brukade komma ut till böneplatsen på dagen för Fitr och al-Adhaa, och det första han brukade göra var att be.”

Takbeer upprepas sju gånger i den första rak’ahn och fem gånger i den andra. Koranen ska reciteras efter båda.

Det rapporterades från ‘Aa’ishah (raa): Takbeer i al-Fitr och al-Adhaa är sju i den första rak’ahn och fem i den andra, förutom takbeer i rukoo’. (Rapporterad av Abu Dawood; saheeh genom summan av dess isnaad).

Om en person som ansluter sig till bönen hinner upp imaamen under dessa extra takbeerat, bör han säga ”Allahu akbar” med imaamen, och han behöver inte ta igen någon takbeerat som han eventuellt har missat eftersom de är sunnah, inte waajib. Vad angår det som bör sägas mellan takbeerat så rapporterade Hammaad ibn Salamah från Ibraheem att Waleed ibn ‘Uqbah kom in i moskén när Ibn Mas’ood, Hudhayfah och Abu Moosa var där, och sa, ”Eid är här, vad bör jag göra?” Ibn Mas’ood sa: ”Säg ‘Allahu Akbar’, prisa och tacka Allah, sänd välsignelser över profeten (saas) och gör duáa, säg sedan ‘Allahu akbar’, prisa och tacka Allah, sänd välsignelser över profeten (saas)… etc.” (Rapporterad av al-Tabaraani. Det är en saheeh hadeeth som nämns i al-Irwaa’ och på andra ställen).

Koranrecitation i Eidböner

Det är rekommenderat (mustahabb) att imaamen ska recitera Qaaf [soorah 50] och Aqtarabat al-saa’ah [al-Qamar, soorah 54], eftersom det är rapporterat i Saheeh Muslim att ‘Umar ibn al-Khattab frågade Abu Waaqid al-Laythi, ”Vad brukade Allahs sändebud (saas) recitera på [Eid] al-Adhaa och al-Fitr? ”Han sa, ”Han brukade recitera Qaaf. Wa’l-Qur’aan al-majeed

[Qaaf 50:1] och aqtarabat al-saa’ah wa anshaqq al-qamar [al-Qamar 54:1].

De flesta rapporterna  antyder att profeten (saas) brukade recitera Soorat al-A’laa [87] och Soorat al-Ghaashiyah [88] liksom han brukade recitera dem i fredagsbönen. Al-Nu’maan ibn Bishr sa: ”Allahs sändebud (saas) brukade recitera Sabbih isma rabbika’l-a’laa [al-A’laa 87] och Halataaka hadeeth al-ghaashiyah [al-Ghaashiyah 88:1].” (Rapporterad av Ahmad och andra; den är saheeh. Al-Irwaa’ 3/116)

Bönen kommer innan khutbahn

En av reglerna för Eid är att bönen ska komma innan khutbahn, vilket är rapporterat i Musnad Ahmad från Ibn ‘Abbaas hadeeth som vittnade att Allahs sändebud (saas) bad innan Eidkhutbahn, sedan gav han khutbahn.” (Musnad Ahmad, 1905. Hadeethen finns även i al-Saheehayn).

En annan indikation på att khutbahn bör komma efter bönen är hadeethen från Abu Sa’eed (raa): ”Profeten (saas) brukade gå ut till böneplatsen på dagen för al-Fitr och al-Adhaa, och det första han brukade göra var att be, sedan brukade han ställa sig upp med ansiktet mot folket, medan de fortfarande satt i sina rader, och han brukade råda dem och instruera dem. Om han ville skicka ut en militär expedition, brukade han bestämma det då, eller om han ville utfärda en order, brukade han göra det då.” Abu Sa’eed sa: ”Detta är vad människorna fortsatte att göra tills jag kom ut [till Eidbönen] med Marwaan, när han var gurvernör i Madeenah, på antingen Adhaa eller Fitr. När vi kom fram till böneplatsen såg vi minbar, som hade byggts av Katheer ibn al-Salt. Marwaan ville gå upp på minbar innan bönen. Jag drog i hans mantel (cloak), och han drog i min i gengäld, sedan gick han upp på minbar och gav khutbahn innan bönen. Jag sa, ‘Du har ädrat den (sunnah), vid Allah! Han sa, ‘O Abu Sa’eed, det du känner till är borta.’ Jag sa, ‘Det jag känner till, vid Allah, är bättre än det jag inte känner till.’ Han sa, ‘Människorna kommer inte att sitta kvar efter bönen, så vi höll den [khutbahn] innan bönen.'” (Rapporterad av al-Bukhaari, 956)

Den som vill gå under khutbahn har tillåtelse att göra det

‘Abd-Allah ibn al-Saa’ib sa: ”Jag var med  på Eid med profeten (SAS), och när  han hade avslutat bönen, sa han: ”Vi ska hhålla khutbahn, så den som vill sitta (och lyssna på) khutbahn, låt honom sitta, och den som vill gå, låt honom gå.”” (Irwaa’ al-Ghaleel, 3/96)

Att inte fördröja bönen för länge

‘Abd-Allah ibn Bishr, profetens (saas) kompanjon, gick ut med folket på dagen för Fitr eller al- Adhaa, och motsatte sig faktumet att imaamen kom väldigt sent. Han sa, ”På profetens tid (saas) skulle vi ha varit färdiga nu.” och det var vid tiden för al-Tasbeeh.” (Rapporterad av al-Bukhaari

Naafilbön på böneplatsen
Det finns inga naafilböner som ska utföras före eller efter Eidbönen, eftersom Ibn ‘Abbaas rapporterade att profeten (saas) brukade komma ut på dagen för Eid och be två rak’ah, utan någonting före eller efter dem.

Detta är fallet om bönen utförs på en böneplats eller allmän plats. Men om folket ber Eidbönen i en moské, bör de be två rak’ah för Tahiyat al-Masjid (”Hälsa moskén”) innan de sätter sig ner.

Om människorna inte visste om att det var Eid förrän dagen efter

Abu ‘Umayr ibn Anas rapporterade att hans pappas bröder från Ansaar sa: ”Det var molnigt och vi kunde inte se nymånen för månaden Shawwaal, så vi började dagen fastande. Sedan kom en karavan på slutet av dagen och berättade för profeten (saas) att de hade sett nymången för Shawwaal dagen innan, så han sa till folket att sluta fasta, och de gick ut för att be Eidbönen nästa dag.” (Rapporterad av de fem. Den är saheeh; al-Irwaa’, 3/102)

Om någon missar Eidbönen, är den mest korrekta åsikten att han får ta igen den genom att be två rak’ah..

 

GÅ UPP ↑

ELLER GÅ VIDARE TILL: