De fem grundpelarna i Islam


1. Trosbekännelsen ”Shahada” lyder enligt följande: ”ASH-HADU (jag vittnar) ANLA-ILAHA (att det finns ingen Gud) ILLA-ALLAH (utom Allah), WA ASH-HADU (och jag vittnar) ANNA MUHHAMMADAN RASUL-ALLAH (att Muhammad är Hans sändebud) ” Det första ledet i trosbekännelsen uttrycker en absolut monoteism. Det finna ingen gudomligt alls vid sidan av Allah, Gud. Han är den enda som man skall underkasta sig. Men vem är Gud? Gud är skaparen och laggivaren, den som skapat universum och människorna, och givit både naturlagarna och den uppenbarade lagen. Profetens, Mohammad, föredöme (Sunna) är något som en muslim också ska följa. Det är Mohammads (saw) roll och ställning som uttrycks i det andra ledet av trosbekännelsen.

 2. Bönen är en av Islams grundpelare och betraktas som religionens grundval. De styrker och uppmuntrar tron på Gud och inspirerar människan till en strävan högre mot moral och att uppfylla sina plikter som muslim i enlighet med Guds uppenbarelse i Koranen och profeten Muhammads (saw) exempel. Bönerna renar hjärtat och kontrollerar begären och frestelserna till att handla felaktigt och ont. Fem gånger varje dygn tjuder böneutroparens (mu’adhhin) kallelse från moskéns minaret. Bönen utförs alltid i riktning mot Kaba som ligger i Mekka . Det är böneriktningen, Qibla, var man än befinner sig i världen. Det finns speciella qiblakompasser som underlättar att finna riktningen mot Mekka. Böneriktningen ger en ”orientering” i tillvaron i både bokstavlig och symbolisk mening. Man ber i den riktningen, djuren som slaktas vänds åt det hållet, man begravs med ansiktet mot Mekka, moskén byggs riktad mot Mekka. Det är så viktigt att göra bön, att vi är beordrade att göra dem fast vi är på resa eller är sjuka. Profeten Muhammed tyckte mycket om att göra bön. Det var en glädje för honom och gav honom frid i sinnet. Det är precis så vi också borde känna inför bönen. Bönen är som en spegel av våra gärningar. Om bönen är i ett bra skick så är resten av våra gärningar likaså, men om bönen är i ett dåligt skick så är resten av våra gärningar i ett liknande skick. Man kan be Allah om vad som helst när man gör bön för Han är Den Mest Givmilde, Den Mest Barmhärtige.
Bönen ger oss frid i sinnet, lugn och glädje. Den ger oss också närhet till Allah. Profeten Muhammed har sagt att om det fanns en flod vid någons dörr och han badade i den fem gånger per dag, skulle det då finnas någon smuts kvar på honom? Profeten menade att Allah tvättar bort synder genom våra böner. Profeten sa också att om man gör wuduu’ ordentligt och ber sina fem dagliga böner så faller ens synder bort precis som löven från ett träd. Tänk vad Allah är givmild mot oss! Genom bönen så förlåter Han inte bara våra synder utan Han besvarar våra böner också, inshAllah – om Gud vill, och ger oss belöning.

3. Fastan Ramadan är den nionde månaden av det islamiska månåret och den islamiska fastemånaden. Fastan är en av Islams grundpelare. Både män och kvinnor fastar men Koranen ger dispens åt gravida eller ammande kvinnor. Sjuka och resande skall heller inte fasta och när en kvinna få menstruationer under ramadan skall hon inte fasta utan ta igen de missade dagarna vid ett annat tillfälle. Barn behöver inte fasta men när de börjar närma sig puberteten och den ålder där de betraktas som religiöst vuxna brukar de också uppmuntras att pröva att fasta åtminstone ett par dagar eller en del av dagen.
Fastan varar från soluppgång till solnedgång och under den tiden får en muslim inte äta eller dricka. Man får inte heller ha sexuell samvaro. Laylat al-qadr är benämningen på en natt under ramadan vars exakta datering det tvistas om. I koranen står det att det var den natten som den första uppenbarelsen sändes till Profeten Muhammad.

4. Allmosan Zakat Den bokstavliga betydelsen av det arabiska ordet ”Zakat” är rening. Den tekniska innebörden av Zakat är den summa pengar eller den mängd i natura som en muslim måste ge till dem som har det sämre ställt och därför är berättigade till det.
Om en muslim har sparat en viss summa pengar och inte rör dem på ett helt år, måste han/hon betala 2,5 % i Zakat. Om personen ifråga är skuldsatt, dras skulden av från besparingarna innan Zakat räknas på den beskattningsbara delen.
Zakat är inte bara ett frivilligt bidrag till någon person eller för något ändamål. Den är inte heller en skatt som utfärdats av någon regering. Den är snarare en plikt som ålagts av Gud och som uppfylls av muslimerna i hela samhällets intresse. Ordet Zakat, såsom det används i Koranen, inkluderar inte bara välgörenhet, allmosor, tionde, officiell skatt, frivilliga bidrag osv utan inbegripen även gudsmedvetenhet och andliga såväl som moraliskamotiv. Fördelningen av Zakat görs direkt av muslimen själv eller också kan han/hon överlåta utdelningen av Zakat åt en institution. Enligt Koranen skall insamlade medel delas till: De behövande, de fattiga, för dem som har besvär med dem, och dem vilkas hjärtan böra vinnas, för slavars frigivande och de skuldsatta, för Allahs sak och för de vägfarande”

5. Med Hajj menas vallfärden (pilgrimsfärden) till Mecka i Saudi-Arabien, en av islams fem pelare. Den utförs under andra veckan (8:e – 12:e) i det islamiska årets 12:e och sista månad Dhu Al-Hijjah Under dessa dagar utför då pilgrimerna de vallfärdsriter som är föreskrivna i profeten Muhammads tradition. ”Det största tempel som grundlades åt människorna, var sannerligen det som finns i Mecka, en välsignelse och en vägledning för all världen. Där finns tydliga tecken, Abrahams plats. Den som träder in i det, är trygg, och vallfärden till templet är en plikt för människorna gentemot Gud, för så vitt de kunna finna någon utväg. Men om någon är otrogen, så är Gud förvisso Sig Själv nog all världen förutan.” Att utföra Hajj en gång i livet är en plikt för varje muslim (man eller kvinna) som: har en god hälsa och är vid sitt fulla sinnes bruk, är i myndig ålder, har de nödvändiga medlen och möjligheterna att genomföra den och är fri. Saknas en av dessa förutsättningar så är Hajj ej obligatoriskt för denne person.
Årligen gör ca 2,5 miljoner muslimer Hajj. Den är en glädjerik manifestation av muslimernas broderskap och jämlikhet. Från alla klasser och från varje del av världen samlas muslimerna i Mecka som ett svar på Guds uppmaning. De klär sig på samma enkla sätt, oavsett om man är rik eller fattig, färgad eller vit, och iakttar samma föreskrifter och samma böner med ett enda syfte: Prisandet av Gud den Allsmäktige!.
Under dessa dagar bekantar sig vallfärderna med profeten Muhammads (saw) andliga och historiska miljö och blir stärkta i sin tro. Ritualerna i Hajj högtidlighåller de gudomliga ritualer som utfördes av Abraham, hans son Ismael och Ismaels mor Hagar. Vallfärden är vår förfader Ibrahims anrop, när han sade: ”Herre, jag har låtit några av de mina bosätta sig i en dal, ej ägnad för jordbruk, nära ditt heliga hus- O Herre – för att de där må förrätta regelbunden bön. Gör därför att människorna öppnar sina hjärtan för dem och förunna dem riklig bärgning, för att de må tacka Dig”. De tider då man får börja (om man vill) med Hajj-ritualerna – som man sedan slutför under andra veckan Dhu Al-Hijjah – kallas för ”Al-Mawaqit Al-zamaniya” Man måste ta på sig ”Iharam-dräkten” (valfärdsdräkten), (se bild), när man utför ritualerna vid både Hajj och Umra. Ihram-dräkten består, för männen, av två vita tygstycken. Kvinnan har inte någon speciell dräkt föreskriven medan seden är att hon bär en fotsid klädnad och en Hijab (huvudduk).

GÅ UPP ↑

ELLER GÅ VIDARE TILL: